Kliar på hela kroppen, får för mig att jag har fästingar överallt ;). Så går det när man varit ute och påtat, petat i trädgården hela dagen. Schyst väder och snackat runt med grannarna. Sen har jag lagat mat hela em, jisus vad tid det tar och vad man breder ut sig.
Efter några dagar med hjärtklappning och yrsel så lade det sig något under fredagen. Kom på att jag hade lite lågt blodtryck redan hos läkaren, eller lågt övertryck och högre undertryck hm. Nåväl, jag åt ordentligt - kanske hade slarvat med det också - (t o m det kan jag glömma nu när jag är så virrig).
Blev bjuden till Mariefred av Karin. Hade tänkt följa med henne ned på torsdag men då var det ju Simons avslutningsmiddag på skolan så det gick inte. Jag tänkte, jag tar cykeln (min goa arbetshäst Phoenix Fokus) på lördag om jag känner mig ok.
Tog det dock lugnt på morgonen, åt frukost med barnen ute, pumpade och smorde kedjan.
De som känner mig vet att jag inte lusläser kartor och planerar i detalj, är jag med andra så överlåter jag gärna den biten eller tittar tillsammans men jag är lite sådär "äh" och tänker kanske att det är en del av äventyret att hitta.
Så lite kringelikrokar runt Vårby (irriterande om jag ska vara ärlig), messande med barnen, kartläsande..jojomensan - så hittade jag rätt med hjälp av min intuition.
Njöt av härligt väder, andra cyklister, känslan av att känna mig stark.
Kom fram då kl visade 8,3 mil, de har lantställe lite utanför Mariefred men jag hade ju cyklat lite fel också minst sagt.. Good job. Vi fixade i ordning en sen lunch; härlig sallad, bröd, vin och satt oss i solen och njöt. Sen fick jag glass också, toalettbesök innan jag begav mig hemåt igen. Generösa och härliga Karin!
Så förvånad att jag inte fick ont i ben el liknande. Min vänsterarm är ju fortfarande dålig så fort den belastas och det gör den tydligen vid cykling (och dra upp rötter märkte jag i dag), min vänstra trampdyna blev lite stum ett tag också men inget som inverkade dess mer.
Avbröt cyklingen i Södertälje. 124 km. Tog pendeln hem, ville inte riskera att inte få avsluta kvällen framför Gladiatorerna med barnen på grund av felcykling el liknande. Jag samlade ihop barnen, köpte lördagsgodis, vi spelade boll vid skolan innan jag gick hem och duschade innan Gladiatorerna och myskväll med barnen.
Har cyklat med Simon i dag och känner inget i rumpan el ben, visst är det rätt amazing för nån som aldrig cyklar längre än 1-1,5 mil per dag i snitt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar