Väntade ivrigt på att få bjuda er på en bild av en springande Camilla (för att visa att jag kan lägga ut bilder inte för att jag så ivrigt vill flasha mig ;)) men det har inte dykt upp nån bild så då skriver jag väl några rader då.
I går när jag cyklade genom ett för övrigt rätt dammigt Stockholm - skönt att de städar gatorna men vad river de upp i stället? Gårdagens artikel om hur dålig Stockholms luft är var inte så upplyftande läsning. Jag funderar på om nyttan av att cykla i paritet till nyttan av att cykla (i sådan förorenad miljö) står sig högre alls?
Något glädjande är dock att Hornsgatan som jag oftast passerar inte längre är nummer ett då den ingår i ett projektförsök till att sänka värdena och så har också skett. Detta sker genom dammbindning, googlade snabbt på det men hittade inget konkret om vad det exakt var men man kan ju fantisera.
Det förklarar kanske varför Hornsgatan också sopades redan för en månad sedan när ingen annan gata städades.
Men iaf. Och så mycket grus det är på vägarna, måste nästan sätta räknare på hur många dagar till en punktering. Lär ta tid att få gatorna helt rena menar jag. Och glas slipper man aldrig.
När jag cyklade fick jag kryssa mellan alla lunchspringande människor. Blev avis på energin, att det fanns så många löpargrupperingar och inte bara singellöpare men mest på att folk faktiskt springer så mycket. Jag tänkte inte alls på att jag själv var på väg till att springa med andra. Häpp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar