Trött i kroppen. igen.

Har ni känt ibland att ni både vill och inte vill. Och det går liksom inte att förbise t ex att kroppen både säger starkt att den vill ut samtidigt som den egentligen inte orkar? Vad gör man då? Jag tog mig iaf ut, en dryga timme innan Melodikrysset som jag tänkte förära i dag.
Fint vårväder men jag var inte ensam om att vara ute - måste nog gå ut tidigare nästa gång. Försökte mig på att springa men om det var kroppen som tog emot eller att jag inte kunde göra två saker på samma gång? Jag lyssnade på Marathonpoddens intervju med Emelie Forsberg. Blev glatt överraskad över Petra, tyckte hon var duktig, påläst, bra frågor, bra radioröst inte att underskatta. Emelie hade jag också en ödmjuk uppfattning om men när jag lyssnar på intervjuer med såna människor som är så duktiga som hon så ja, det som hon tonar ned kan ju vara ouppnåeligt för oss andra men jag hade en trevlig timme med de två.

Så kommer jag hem. Slut kaffe! Wtf. Ja ok ett koppmått fanns kvar och lite i kannan - blev en full mugg iaf men som alltid så är man som mest sugen på mer när det inte finns mer.

Min kropp är trött, så himla trött - och i går hade jag ju lite känningar i halsen - men ändå har jag ett driv det är lite jobbigt att förena båda de krafterna.
Låg är jag också samtidigt som jag där också har ett driv. Mina föräldrar är på väg ned till Umeå för att hälsa på Thomas barn och sambo. Det gör mig ledsen samtidigt som glad. Ledsen för att det är så här det ser ut nu och att ja, Thomas inte finns mer kort och gott. Glad ändå att de åker förstås.

Det är väldigt kämpigt att dras med alla känslor som spretar. Man är frustrerad för att man inte fungerar som man har lärt känna sig själv, man orkar inte samma, relationer fungerar inte samma, omvärldens förväntningar men kanske mest ens egna i kombination med det medfödda drivet trots allt.

Men, vad min mage fungerade efter promenaden!
Löparknät ja, fick veta igår att löparknä är ju ett symtom av att vara stel och obalans så lösningen är eg att träna på det, stelheten vet vi ju kommer från min bristning i vänster så det var bara att ignorera löparknäsymtomen och köra rörlighet och sen knäböj på det och hips vips så kände jag inte av det! Däremot rullade jag hardcore på foamrollern så jag formligen skrek. Kanske därför kroppen är så trött i dag, foamrollerna kommer ju verkligen åt bindväven, djupt alltså och det skickar väl en massa signaler runt i nervsystemet kan jag tänka.

Löparknä

Barnen har bett mig hålla mig undan på morgonen för de tycker de klarar sina morgonrutiner snabbare och bättre om jag inte är närvarande. Oops, det där med att vara närvarande trodde man är bra..men jag håller med. Jag är ju som mest effektiv när jag inte har barnen och låt mig se, hur ofta är det? Två gånger om året haha.
Men hursom, jag förstår om de får välja så är det kanske så, om jag skulle vara borta varje morgon skulle det nog inte vara lika kul.

Så i dag skulle jag masa mig ut på en promenad i den vackra morgonen. Men så stel jag var! Från yogan? Jag åt nog för lite - ställde mig på vågen - nog fan vägde jag lika mycket. Missförstå mig inte, det var inte medvetet att äta för lite i går. Jag hatar att hamna på energiminus och dessutom så fattar jag att kroppen liksom sväller upp när det blir fel kaloriunderskott. De som deffar eller dietar de gör ju det på ett kemiskt vis, antar jag - så det funkar.
Men min dag blev stressad iaf i går, nya bitar att ta tag i och sen när jag väl lagade mat så tar det ju så förbenat med tid.

Stel och noll energi. Jag fick verkligen anstränga mig både kroppsligt och psykiskt för att ta mig ut. Visst, härlig morgon och allt det där men jag hade noll motivation. Försökte också jogga en liten stund men vänster ben (med bristningen) ville inte med. Sen kom smärtan. Jag har aldrig haft löparknä men jag fattar direkt att det är det symtomet. En smärta som hugger på utsida knä vid varje steg. WTF!

Ska iväg till min samma hoods där också min "kompis" finns som är naprapat. Ska gå förbi och fråga om nån övning att stretcha, vet att det finns speciella sådana. Det måste ha kommit från yogan. Allvarligt, för jag har ju inte sprungit nåt sen Boot Campen. När man står i sån värme, även om det nu var svalare än vad det brukar - så tänjer man ju mer än om man varit i rumstemp. Det kan ju bli fel..kände i ländryggen i går kväll men det är borta.

Det blir lunch med vän och sen spurt innan helg.

Bikram ikväll.

Jag tycker egentligen det är roligare att debattera något än att prata om mig. Men jag har inte surfat så mkt, läst tidningar eller tittat på teve att jag har något att säga just nu. Vill bara säga det.

däremot har jag tre filmer att se tills imorrn kväll. Den jag tittar på nu suger men jag ska titta ändå. Måste bara få veta hur den här fjantiga filmen slutar. Och inte ens snygg är han. Jaja.

Nu har jag bokat flera luncher med fina vänner. Har alltså börjat titta upp över kanten något. Det är väl bra.

Yes jag var på Bikramyoga. Fast tydligen hade de fel på nånting så det var ingen fuktighet, bara värme liksom vilket gjorde det som ett bebispass i jämförelse. Nåja, det var väl en snäll introduktion för mig då. Jag har ju inget emot värme och kan prestera i värme så jag gillade det! Läste nu att det är bra vid depression. Tänkte ju testa redan i våras men då sprang jag ju fram och tillbaka och kollade hjärtat/EKG så då vågade jag helt enkelt inte. Det är svindyrt med Bikram, ja att gå på yogastudios öht. Jag kan inte fatta att det kan finnas så många, att det finns underlag.
Men just därför har de många erbjudanden för att fånga in folk, försöka iaf så jag ska nog köpa ett två eller treveckors kort för ett par hundra, det är det ju absolut värt - men jag tar det efter påsk.

Mer att säga om det? Well, förutom att jag var fetast och de andra hade Bodylicious kroppar (det funkar inte att ha så mkt kläder på sig) så  är det ingen jätteknepig yoga. Jag är ju jättestel och kort i hamstring och säte och kan inte göra vissa övningar (som alla andra naturligtvis kunde) men till min fördel är att jag är stark och kan vara i många av benpositionerna länge och långt ned.

Nä back to the movies.

Kroppsfixerad.

Ja nu är jag kroppsfixerad. I dag är det försent för jag har redan tagit min medicin men i morgon är det jag som går och lämnar prover. Jag skriver upp vad jag äter, ok, har inte gjort de sista dagarna, blir så när man är för stressad - men på ett ungefär. Nu har jag gått upp 2 kilo igen och magen är uppblåst och helt ja tjock liksom. Och då ska ni veta att jag försöker både utesluta vissa saker och öka andra. Jag har gått ned i vikt av att äta kaloriunderskott men också av att äta långt över. Jag har gått ned i vikt av att äta mer lchf men också gått upp. Jag har gått ned i vikt av att motionera men också gått upp. Jag har gått ned i vikt trots att jag äter kolhydrater men där måste jag säga att jag inte mår så bra av dem. Eller det beror på vilka kolisar vi pratar om. Nu åt jag vitt ris igår och tänker om det kan ha med saken att göra..alltså jag äter kolisar - både potatis (älskar potatis), ris och pasta (de är inte mina favvisar men kan vara gott ibland), sen alla andra kolisar som slinker ned, förutom vissa bra som finns i grönsaker och frukt så har vi ju bröd,vin, snacks.. å godis.

Det som händer när jag äter kolisar är förutom att jag fiser så mkt och inte går på toa - jag somnar. Men visst det har ju att göra med i vilket omfång jag äter. Men börjar man så..jag blir så trött så det är som en lysknapp, av/på och i det här fallet av.
Om jag inte äter kolisar så blir jag å andra sidan tung i benen, inget driv osv. vilket säkert säkert handlar om ett slags sockerbehov, så skulle LCHF:are påstå iaf.

Min kropp är ett mysterium det är nog det jag vill ha sagt. Det finns liksom inget svar hur jag ska göra för att den ska funka optimalt med toabesök, energi och gärna gärna släppa lite på fettet. Visst, jag har inte satsat på någon diet, det är klart att om jag skulle delta i Robinson så skulle jag gå ned i vikt det tror jag också.
I går till exempel var jag sjukt stressad ja i förrgår också - hela veckan. Men speciellt i går när stressen gått över till trötthet. Jag var så trött i hela kroppen och knoppen för den delen efter sena nätter, som jag inte pallar längre - att jag inte hade någon matlust. Tvärtom jag mådde illa. Men efter halva dagen så tänkte jag att jag vill ju inte bli sjuk eller ja att inte äta är ju inget alternativ så jag köpte teryakikyckling m ris. Ja jag såg till att få i mig mat i går. Och få i mig lite järn och vitaminer.

sorry det här inlägget gör no sense men det är jobbigt att leva med en sån här mage, I tell u. Den är helt unpredictable. Men vi får se, nu har en stressfaktor släppt nu ska jag börja med nästa. Kanske är jag nere på normala nivåer i morgon och då släpper dessa kilon :)

Om jag kommer mig iväg så ska jag testa Bikramyoga i kväll. DET kanske är grejen :D

Tjockdagar.

Har precis varit på mindfulness. Orkade inte ens vara irriterad över att jag var där och inte gjorde annat som behövs göra. Att jag har svårt att ta till mig det där. Speciellt avsnitten om att acceptera, lämna bakom, nybörjarseende, förlåtande och inte dömande. Fast allt är bra saker. Men i rätt sammanhang vill jag tillägga. Var sak har sin tid säger jag också och därmed är caset closed för i dag.

Jag är rätt missnöjd överlag i dag. Tjockfiltret som lade sig över mitt minne i går ligger kvar. Jag känner mig ful och fet och värdelös. Jo men nåt sånt. Jag har till och med ljugit i dag och det känns inte bra. I och för sig vägde jag upp det kanske lite med att vara väldigt ärlig också.

Jag har varit på minst tre möten i dag och inte gjort min "läxa" till nåt av dem. Naturligtvis också orsaker som späder på olustkänslan över mig själv.

En sak gör jag iaf som känns som mindfulness. Jag tittar ut en stund genom fönstret varje morgon och tar in vädret. Jag tittar om det är några vågor, om träden rör sig eller står stilla, ser jag några fåglar, skiner solen, hur mkt är folk klädda.

Däremot det som jag försökte starta här i familjen med att lägga ifrån oss mobiler, stänga av datorer och teve när vi äter eller pratar går väldigt mycket upp och ned. Men jag ger inte upp. Bara att äta tillsammans är framgång i sig.

Men, jag har rosa blommor i fönstret. De blommar och det är rosa och vitt som gäller nu. Såna saker känner jag väldigt starkt, gör ni?

Jag känner också väldigt starkt att det är dags att göra våfflor och sätta på diskmaskinen.

Kortisolet älskar mig. Eller nåt.

Vilken härlig morgon! Men så in i norden kall. Glömde överdragsbrallorna så det var kallt om häcken att cykla. Såg en tunn isyta både i viken som trekanten och frosten låg över Liljeholmsbron. Nåja, solen lyste som ni ser, alldeles magiskt.

Jag har en väldigt hög fettprocent, det kan ni se om ni ser de få bilder på mig som finns. Jag fick höra att jag inte borde ha så hög fettprocent med tanke på hur pass vältränad jag är. Kolla, nu skriver jag så - märk väl att det är ett citat och inget jag påstår själv.

Ja jag har också tänkt på det. Nu fick jag ju förklarat - fan jag mår fysiskt dåligt av att se bilder på mig själv (såg en precis på fejjan) - jo det är ju sån vetenskap med kortisolpåslag och är man stressad, deprimerad, sover dåligt bla bla så finns risken att kortisolpåslaget ligger konstant.

Om det är så skulle jag vilja smeta kortisolpåslaget och därmed min jvla fettprocent på väggarna!

Jodå, det är vad vissa försöker säga till mig. Balans. Om man är mkt stressad ska man t ex inte träna högintensivt utan söka sig till yoga och dylikt. Jag känner inte min egen stress själv - men när jag blir utfrågad och får fylla i formulär så inser jag också att jag är oerhört stressad.

Men. Om vi då ska vara ärliga en stund. Ja jag har problem med ämnesomsättningen till viss del och ja jag kanske har problem med för mkt kortisolpåslag som inte lämnar kroppen - möjligt. Kosten då? Joråsåatt. Jag är en medveten människa så jag vet vad som är nyttigt, äter också hyfsat bra om det inte vore för all "utfyllnad" - och när jag läser om andra som t ex har sockerberoende så tänker jag, ok ja det har ju inte jag. Därför kan jag äta godis varje dag, för jag gör ju det kontrollerat..
ok. Jag har insett att om jag inte får min dagliga dos av godis eller ja godis är det nog - så börjar jag leta i skåpen efter något motsvarande. Jag intalar mig att barnen blir glada om jag snabbt bakar ihop nåt. Wtf. Ni hör ju själva.
Under tiden äter jag ett par mackor - för att ofta inse att det inte alls gav mig nåt. Det var inte det jag ville ha. Nä men då..poppar jag lite popcorn då. Men, det var inte heller vad jag ville ha. Jag behöver inte fortsätta. Sådär ser det ut.

När andra lever 80/20 som låter rimligt - det är fre, lör eller lör, sön som man "unnar sig." Jag "unnar mig" varje dag. Alltid nåt. Ibland är jag ändå på kaloriunderskott det kan jag känna - men jag går inte ned. Då går jag oftast upp - kortisolet och andra hormoner är smarta. Shit, hon svälter, hon äter dåligt - vi måste rädda henne. Schopp så går jag upp 2 kg - vätska el whatever, det blir fett så småningom.

Jag gillar att träna högintensivt. Jag gillar att ta mig ett glas vin var och varannan dag och jag gillar mat. Men det blir lätt att jag småäter för att jag planerar dåligt. Och jag vill ha det där godiset att tugga på när jag sitter och är kreeeeativ. Jo jag vet fånigt. Trots att det skulle funka med morötter el sockerärtor eg. Och det är jag som går och köper helgsnacksen, inte barnen som ber om det.

Om jag ska lyckas med fettprocenten så tror jag att jag måste fokusera på kosten ett tag och lämna träningen åt sidan. Ev köra yoga dårå. Jag tror inte jag är så modig dock.

Uppvärmning och rörlighet.

Var på work-shop i går i ämnet. I vanlig ordning tänkte jag först inte gå dit, tyckte känslan av att ha en fri dag framför mig, gärna med barnen, lät så mkt härligare. Så tänkte jag, skärp dig, du har anmält dig, oförskämt bla bla plus att det var sol ute och jag kunde passa på att cykla dit!

Jag tycker alltid det är jobbigt att komma till nya ställen (resmål ej inräknat), man ska hejhej och det är alltid andra som känner varandra. Varför ser jag inte till att gå med nån då? Oftast är det väl helt enkelt så att jag bestämmer mig i sista minuten el så är det kort varsel, nåt jag ser på fejjan t ex.

Jag har ju redan börjat tänka på det här med rörlighet och uppvärmning och då kan jag lyssna mer utifrån om det är ett annat perspektiv eller om det jag lärt mig motsägs osv. Det som sades i workshopen som inledning var inga nyheter. Sedan blev vi indelade i tre olika grupper där jag började i hörnet med foamrollers. Bra, jag fick nya övningar, ny input (inte för att jag är duktig på att använda den hemma, borde bli ändring på det). Inte minst för mina inåtroterade axlar, en skön stretch som jag måste ha hjälp av nån annan.

Andra hörnet, kettlebells! Nu har jag ingen kettlebell hemma så det här är övningar jag får ta med mig om jag går till gymmet nån gång. Bra övningar för att koppla på nervsystemet. Bra bindvävstypövningar för hälsena/stela vader!

Tredje hörnet, använda sig av en pinne för uppvärmning.

Det är som ingen idé att jag förklarar övningarna här för det skulle vara så invecklat men ja, kanske får komma upp nån film här så småningom :).

Glad att jag gick dit! Hälsade på hos Rosa Skrot på hemvägen, lagade älgspjäll, åt med barnen innan jag tränade grannskapet - härlig kväll - sen skulle jag och barnen titta på Turbo. Simon blev verkligen begeistrad i filmen, för att använda ett..mammauttryck, min mamma alltså - åsså poff laddades datorn ut som vi tittade via - då iddes vi inte längre och har det godaste kvar!