Välkommen!

NYSTART!

måndag, mars 24

Kortisolet älskar mig. Eller nåt.

Vilken härlig morgon! Men så in i norden kall. Glömde överdragsbrallorna så det var kallt om häcken att cykla. Såg en tunn isyta både i viken som trekanten och frosten låg över Liljeholmsbron. Nåja, solen lyste som ni ser, alldeles magiskt.

Jag har en väldigt hög fettprocent, det kan ni se om ni ser de få bilder på mig som finns. Jag fick höra att jag inte borde ha så hög fettprocent med tanke på hur pass vältränad jag är. Kolla, nu skriver jag så - märk väl att det är ett citat och inget jag påstår själv.

Ja jag har också tänkt på det. Nu fick jag ju förklarat - fan jag mår fysiskt dåligt av att se bilder på mig själv (såg en precis på fejjan) - jo det är ju sån vetenskap med kortisolpåslag och är man stressad, deprimerad, sover dåligt bla bla så finns risken att kortisolpåslaget ligger konstant.

Om det är så skulle jag vilja smeta kortisolpåslaget och därmed min jvla fettprocent på väggarna!

Jodå, det är vad vissa försöker säga till mig. Balans. Om man är mkt stressad ska man t ex inte träna högintensivt utan söka sig till yoga och dylikt. Jag känner inte min egen stress själv - men när jag blir utfrågad och får fylla i formulär så inser jag också att jag är oerhört stressad.

Men. Om vi då ska vara ärliga en stund. Ja jag har problem med ämnesomsättningen till viss del och ja jag kanske har problem med för mkt kortisolpåslag som inte lämnar kroppen - möjligt. Kosten då? Joråsåatt. Jag är en medveten människa så jag vet vad som är nyttigt, äter också hyfsat bra om det inte vore för all "utfyllnad" - och när jag läser om andra som t ex har sockerberoende så tänker jag, ok ja det har ju inte jag. Därför kan jag äta godis varje dag, för jag gör ju det kontrollerat..
ok. Jag har insett att om jag inte får min dagliga dos av godis eller ja godis är det nog - så börjar jag leta i skåpen efter något motsvarande. Jag intalar mig att barnen blir glada om jag snabbt bakar ihop nåt. Wtf. Ni hör ju själva.
Under tiden äter jag ett par mackor - för att ofta inse att det inte alls gav mig nåt. Det var inte det jag ville ha. Nä men då..poppar jag lite popcorn då. Men, det var inte heller vad jag ville ha. Jag behöver inte fortsätta. Sådär ser det ut.

När andra lever 80/20 som låter rimligt - det är fre, lör eller lör, sön som man "unnar sig." Jag "unnar mig" varje dag. Alltid nåt. Ibland är jag ändå på kaloriunderskott det kan jag känna - men jag går inte ned. Då går jag oftast upp - kortisolet och andra hormoner är smarta. Shit, hon svälter, hon äter dåligt - vi måste rädda henne. Schopp så går jag upp 2 kg - vätska el whatever, det blir fett så småningom.

Jag gillar att träna högintensivt. Jag gillar att ta mig ett glas vin var och varannan dag och jag gillar mat. Men det blir lätt att jag småäter för att jag planerar dåligt. Och jag vill ha det där godiset att tugga på när jag sitter och är kreeeeativ. Jo jag vet fånigt. Trots att det skulle funka med morötter el sockerärtor eg. Och det är jag som går och köper helgsnacksen, inte barnen som ber om det.

Om jag ska lyckas med fettprocenten så tror jag att jag måste fokusera på kosten ett tag och lämna träningen åt sidan. Ev köra yoga dårå. Jag tror inte jag är så modig dock.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar