Kroppshets.

                                                                                                   

Läste detta i kväll, skrivet av Olga, fembarnsmamman som blev rikskänd som tränare i Biggest Loser. Hon har också precis släppt en bok om mammaträning och synts i media med anledning av det. Vad jag förstår så har hon en flitigt läst blogg och jag själv har nyligen "tillträtt" hennes fejsbooksida. Jag har en del spontana åsikter om henne baserat på hennes inlägg och svar på kommentarer men det är inte det jag ville säga med detta inlägg. Fast jag vill ju faktiskt säga inom parentes att det jag hört om Olga är att hon är "en av de här personerna" som är genuint intresserad och engagerad i andra människor/sina klienter. Med andra ord såna människor man föredrar.

Ska nämna att utklippet är komplett men jag såg inte att jag inte hade tagit all text första gången och sen upptäckte jag att med lilldatorn som jag sitter med nu kunde jag ändå inte få med hela texten så jag klippte ut/in det så här, hoppas det är ok.

Nu till saken. Så rätt hon har! På "min tid" som gravid och nybliven mamma var inte fokus på att träna och komma i form. Nej på min tid (eller i mina kretsar kanske) (+ obs jag är inte stenåldersgammal) skulle man se till att ha så många 70 talskläder till och på sina barn som man kunde, ha så renstädat och modernt hemma som möjligt, bjuda på hembakat och ha sötaste och gladaste barnet. För då var det mammagrupper med hemma-hos-varandra-varje-vecka som gällde. Man satt inte direkt och fikade på Wayne´s och störde andra som inte ville höra barnjoddler, skrik, gråt, känna bajslukt och se stinna kotuttar.

Jag ser visserligen att vagnmodeller och klädetiketter gäller fortfarande och det sneglas vilt och man bekräftar varandra (läs den dyra vagnen och innemärket) lite motvilligt och påklistrat än i dag men det som tillkommit är kroppshetsen!

Och, förutom att jag då anar hur det tisslas och diskuteras i stugorna om hur den och den är i form, ur form, hur man ska komma i form, hur mycket man ska komma i form, metoder, tips så läses det träningsbloggar till höger och vänster och de som "specialiserat" sig på mammaträning har ju vittrat näsan. Alla mammalediga mammor, vad gör de? Jo de googlar och läser, läser, går ned på golvet och gör hemmaträning, går till gymmet och kör mammaträning. Jag hoppas de och vi inte glömmer det gamla hederliga kniptipset bara, en av de viktigaste sakerna att aldrig glömma (jag har visserligen glömt i nio år nu, dags att bli lite hysterisk på den alltså).

Så Olga, bra att du säger detta, du är en auktoritet och kanske kanske kan någon ta åt sig och till sig. Eller så blir det tvärtom. För Olga lever ju på att få andra i form, Olga själv har ju kämpat för att komma sig i form - vad vill hon nu?

Jag vet, det är känsligt att säga sånt här för reaktionerna kan bli motsatta. Jaha, är man missunnsam, känner man sig hotad osv.
Det finns en hets, punkt slut. Alla vi medverkar till denna. Vi pyser ut vår ångest om sommarformen överallt där vi hörs, mediadrevet skallrar med den ena rönet efter andra, quick fix och snygga förebilders tips och mat, träningsschema, skrämselhicka och snart finns inga kläder för de "normala".
Företagen vill inte vara sämre och ordnar tävlingar, utmaningar och kickoffer med tema träning och hälsa. Och så vidare.

Man behöver inte ens anstränga sig så mkt längre. Har man pengar under kudden så kan man köpa sig både smal och D75. Då får man väl en partner och ett lyckligt liv på köpet?

Jag har varit inne på det här så många ggr förr och på olika sätt. Jag kommer aldrig sluta tycka att människor som vill förändra sitt liv ska få göra det utan att folk per automatik ger gliringar, utsätter de för frestelser, är småaktiga osv. Tycker heller inte att man ska förakta människor som väljer annorlunda. Tycker däremot att man ska bry sig. Och ibland blir folk arga på folk som bryr sig för de känner sig påhoppade. Det där är ju lite beroende på vilken grundattityd man har men jag tycker man har skyldighet som medmänniska att bry sig lite om man misstänker starkt att någon är ute på hal is vad gäller kost t ex. Åt alla håll. Våga bry er. Våga peppa. Våga ställa upp för era medmänniskor.
Sen ska man vara medveten om att det finns lika många åsikter om kost som det finns dieter och tvärtom, och det från professionella som lekmän. Samma med träning. Fråga fem och du får fem olika svar. Kanske same same but alltid different.

Min gode vän fr elitidrottens värld bekräftade en gång till mig att inom tränings, idrott, elit "branschen" finns mycket ätstörningar. Jag vet själv en friskvårdskonsulent som var sjukskriven på grund av sina ätstörningar. Man tror det inte och tänker att de borde veta bättre. Hur ska de kunna vara trovärdiga när det är de som vi andra ser upp till. Nåja, de flesta har inte bett om det själv, inte påstått de är bättre än andra, iaf inte vad gäller maten. Lätt kanske att bli fixerad av mat när det handlar mycket om balansen mellan mat och träning, i synnerhet för dem.

Speciellt sista tiden har jag fått bekräftat mycket av det som står i texten ovan, inbegripet också "vanliga" människor, inte bara nyblivna mammor ;). Det är sån hets om vad man äter och inte äter, hur man tränar, vad man tränar, vad man bör träna och hur mkt kcal det förbränner - dieterna avlöser varandra och var och varannan har födoämnesallergier och "kan inte äta det ena el andra", "mår inte bra av att äta det ena eller andra (som de ätit i 20,30. 40 tals år)" - i stället för att bara frankt stå för att man testar nya livstilar eller vill gå ned i vikt. Det finns en uppsjö av träningsloggssidor där statistik och kurvor kan ritas upp du kan också få utskrivna träningsförslag som datorn räknar ut med hjälp av din träning och uppsatta mål.

Inte bara kroppshets. Prestationshets, same same but more. Göra milen under 50 minuter, gå upp på högsta berget, bada i kallaste vattnet, anmäla sig till flest lopp. Sen förutom alla träningsbloggar, loggar så lusläser man resultatlistor. Facebook icke att förglömma, en av hetsens farsoter på 2010 talet.

Jaja. Vem är jag att säga. Jag bara vet att det finns andra saker här i livet som kan slå dig på näsan närhelst du inte anar det. Då blir allt annat så väldigt litet och. Futtigt.

Kram. Du har en fin kropp. Den är din. Du lever.
Nu ska jag gå och väga kvällsmaten så det inte blir för mycket. Haha.