Jag kommer få ont.

Om jag hade ångest förut så har det släppt nu. Inte för att jag är mer förberedd utan snarare för att det är försent för allting nu. Det är försent för träningsprogram, springa in nya skor, gå ned i vikt kvalitativt osv. Det är ett Gilla läget -läge.

Antalet frågor om hur uppladdningen går har frekvent ökat. Likaså huvudskakningarna och det där tungsnattrande ljudet när man vill visa att man tycker "synd" om någon (samtidigt som en huvudskakning).
Jag fick ett medd på fejjan i går också från en Coach (läs instruktör, inte min) som undrade hur träningen går. När jag berättade om AXA och BAMM svarade han bara "Jag tycker att det är för kort tid mellan axa och Bamm, du kommer ha ont! "- smileysen kom visst inte med men fanns där i alla fall.

Alltså jag är på rätt bra humör och det betyder att jag har nog inte förstånd att tycka det är så dumdristigt som alla andra tycker. Det ska vara kul, jag är inte ute efter några resultat utan resonerar som så att det kan man inte förvänta sig i det här läget heller.

Det enda som kan störa mig är att om jag sätter krokben för Micke, min lagpartner. Jag har dock åtskilliga gånger erbjudit mig att hoppa av till förmån för någon annan. Det är något med mig i år som inte stavas tävlingsinriktad för fem öre. Kanske för att jag inser mina begränsningar och har tränat detta år mer ostrukturerat och okontinuerligt än tidigare.
Skadad har jag varit men inte på några sätt som egentligen kan göra mig förbannad. Muskelfästet kom sig av att jag var för dåligt tränad för att springa 5 mil och axeln rehabade jag ju aldrig förra året som jag skulle och då får jag ta smällen i år. Det är ok!!

Eller ok!! vet jag väl inte vid närmare eftertanke när jag tänker på mina dåliga stunder men det är som det är. Gilla läget.

Att jag så ihärdigt skött min axelrehab sista veckorna och inte begett mig ut i skogen eller någon backe för att träna inför AXA och BAMM kan nog te sig oförståeligt, jag inser det nu - daeng, daeng. Jag har inte ens kört knärehaben som jag fick.

Men som sagt, jag har nog inte förstånd nog att ta något på allvar just nu. Peppar peppar så är jag på bra humör, rätt frisk och stark, det är sommar och det är gött att leva.

Det enda jag kan gå efter nu är det som min pappa alltid sa med förnöjsam min; Den som ger sig in i leken får leken tåla.