Jag hade bestämt mig för att jag skulle ha en trevlig dag med mitt ex på midsommarafton. Vara ödmjuk även om jag gnisslar tänder. För barnens skull, för min egen. Så ringer han och ja, jag ids inte säga några detaljer men han vet verkligen vad som triggar igång mitt humör. Och han vet exakt hur han ska få som han vill genom underliggande hot. Men jag sväljer, jag sväljer.
Av samma anledning lyckades han nästla in sig hos oss redan i kväll. Det hade jag aldrig lovat.
Han packar in 5 stycken starköl på sex procent "ifall det blir varmt i morgon" och en vinflaska. Eh..hur länge har han tänkt stanna egentligen? Eller har han tänkt bli dyngrak i morrn? Jag pallar då inte mer än en sådan öl och en halv flaska vin. Well.
Han har aldrig uttryckt någon empati eller förståelse för vad som hänt mig och barnen för all del. Men han är ju en psykopat och sådana har ju ingen empati simple as that. Men när han kom in i kväll och sedan vände för att hitta parkering så sköljde sorgen och saknaden över mig. Det skulle ha varit Thomas i stället. Inte på en midsommar men jag menar bara att ja, aldrig mer kommer Thomas komma hit, inta hela rummet och ja, bara vara. Snacka bilresa, nya bilar, parkering, planer, Blocket, jobbet, familjen och äta tillsammans med oss.
Det är så tråkigt och ofattbart. Orättvist och förjävligt. Vill bara säga det.
Jaja midsommar med älskade barnen. Vi ska dra på Gröna Lund, vilken grej! Jag ska vara jättetrevlig med barnens pappa så gott jag förmår men något firande blir det inte tal om. Det blir en avslutningsdag med barnen innan de drar iväg med sin pappa. Och måtte gudarna vilja att det ska gå bra.
Trevlig midsommar på er !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar