Nej jag ska inte springa. Ska jag skriva tyvärr eller inte. Konstigt det där med att jag verkar ha en nerv som blir lika stressad om jag springer eller inte. Jag både vill och inte vill. Alltid. Och lika mycket. Eller det kan jag inte avgöra. I dag har jag iaf ätit som om jag ska springa imorrn :D. Varför garvar jag åt det förresten.
Nä jag ska inte springa och jag har inte tränat de senaste dagarna. Då borde jag kanske inte skriva nåt, enligt egen utsago.
Men jag känner i luften att det är maraton i morrn, på fejsbook är det en liten jäsande stämning och ute så..vet inte riktigt Sthlm vad den vill bjuda oss på (för väder). Ja både vi som ska titta på och de som springer.
Tänkte alltså titta. Kanske bra att jag laddat som jag gjort ändå. Ser fram emot att titta. Men när jag stod och hejade vid sidan om sist blev jag så yr. Det var löpare överallt och att ha fokus för att inte försöka missa nån man känner tog verkligen på krafterna!
Hoppas jag inte har mina synrubbningar imorrn då ;).
Ja, jag ser fram emot imorrn. Och jag kommer träffa folk jag känner och blir glad av. Och eftersom jag laddat så bra de sista dagarna så skulle jag kunna springa imorrn om det skulle vara så. Trots att jag fortfarande inte har några bra skor att springa asfalt i. Precis som förra året. Men inte hindrade det mig ändå.
alltså maraton är en folkfest bara att inse. Roligast är att springa terräng men det är föga publikvänligt. Maraton tjo och tjim - ta er ut och titta eller sätt er i soffan, det visas på tv! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar