Hej, det var ett tag sen. Ni kanske inte finns kvar för den delen, förstår er. Samtidigt som jag hade problem med att jag vet ett par som följde bloggen och utnyttjade information om mig fel. Me dont like. Jag ogillar verkligen små människor som lider brist på självdistans, reflektion och känslomässig mognad. Ibland taggar jag ned och tänker snällare tankar som att "de förstår inte bättre" eller som min goda vän brukar säga "man får plocka russinen ur kakan" meaning att alla vänner och bekanta fyller olika funktioner och att man får lära sig det, typ.
Jag kan ju heldissa folk och har på senare år också brutit med gamla vänner. Men de jag brutit med måste jag ändå säga visade färg eller att jag helt enkelt konstaterade att vi vuxit ifrån varandra och det kändes bara som att man höll fast vid något bara för att.
Nåväl. I morse sprack bh:n när jag skulle sätta på den! Eller sprack och sprack det är en typ sportbh som är jättefin annars också, som en top - och man drar igen den med en dragkedja fram. Den har varit tajt förr också och jag vet att jag måste hålla ihop bh:n innan jag drar igen. Men i dag hjälpte inte det, så fort jag dragit upp den så sprätte hela dragkedjan upp men själva draget fastnade längst upp och hade jag inte fått hjälp av mina ungar så hade jag aldrig kommit ur den utan att slita loss. Det tog tid.
Jag skrattar ändå lite - jag har ju sett att jag blivit bredare runt ryggen, midjan och att tuttarna har vuxit i sommar. Jag vet hur ledsna tuttarna är när jag har legat på "matchvikt." Matchvikt ur mitt och ett träningsperspektiv - det här är kanske mer matchvikt för någon som gillar att ta på mig hehe.
Jo men att jag skrattar ändå är för att det är ingen världsfråga - det har eg så himla liten betydelse i relation till andras sjukdomar, lidanden osv. Det är viktigt att komma ihåg. Övervägande kvinnosynen i media, reklam, samhälle, mode osv säger ju att vi bör vara si och så, annars måste vi träna hårt eller träna inåt, äta rätt, banta, detoxa eller ställa oss utanför. När det gäller resultat tar man sällan hänsyn till livssituation, bagage, barn, sjukdomar eller ålder.
Och om jag nu har en bh som sprättar iväg så säger det något till mig, absolut - bh:n var inte ens nytvättad - och det är upp till mig om jag gör ett nytt försök på ett tag, motiverad till att börja röra på mig igen, äta bättre osv eller om jag helt enkelt tar en annan bh, som jag ändå var tvungen till i dag.
psst. Jag tränade faktiskt i lördags och har sån grym träningsvärk - det existerade ju inte ens förr, så jag har mycket som talar till/emot mig. Gäller bara att inte bli hysterisk, det finns annat som förtjänar den energin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar