När vi tittar på Ung och Bortskämd och jag kan skratta tillsammans med mina barn som är 8 och 10, åt ungdomar som är 18 och uppåt som tror att fiskpinnar är en fisk då sväller hjärtat en aning av glädje. När ungdomarna på teve får skriva ett brev till sina föräldrar och jag säger att mina barn gärna får skriva ett brev till mig så brister hjärtat när sonen säger "mamma, ord kan inte förklara kärleken jag har till dig. Den är mycket större än så."
Det leder nämligen tankarna till Thomas och Thomas barn. Det är möjligt och mycket troligt att de får ett jättebra liv trots allt men om allt är normalt kommer de en dag att fundera på vem deras pappa var och vad hos dem som kommer från honom. De kommer sörja att de inte fick lära känna honom.
Det är så sorgligt och sådana gånger önskar man verkligen att man pratat om döden med honom. Vad han hade önskat och tänkt om olika saker.
Thomas Thomas ja jag säger då bara det. .kan du inte snälla komma tillbaka?
Och när dottern berättar att hon läste en bok i morse som heter Millans minnen och raden "min morbror Thomas" kommer..hur hon lägger ifrån sig boken och sätter huvudet i sina händer och blir sittandes så tills hon blir uppmärksammad av en lärare. Att hon får gå iväg och prata en stund. Hur allt blir mindre sorgligt när de börjar prata om Elvis i stället.
Alla dessa sammanträffanden. Varför? Och all denna sorg.
Lille Hugo ska naturligtvis också få sin namnsdagstanke även om vi passerat Ludvig nu. Hur kunde jag missa det? Grattis sötunge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar