Jag hade sett fram emot söndagen som en tom dag. Ja förutom kvällsträningen med brudarna. Men så fick jag ett mejl i tisdags tror jag. Något om att hämta ut nummerlappen. Aha det där loppet jag blev anmäld till för länge sedan. Bara 5 km, ok låter lagom! Ville inte tulla på varken intervallträningen i torsdags eller hardcoren i går (gratis under juni). Intervallerna stektes ju på grund av mensen, ok jag hade en överlag shitty day.
Men så träffade jag en kompis inne på Salomonbutiken där nrlapparna skulle hämtas ut. Hon själv hade bytt nrlapp och jag fick höra andra som också skulle göra det. Hm, 5 km vs 21 km. 21 km.
Fest i går. Började kl 16 med champagne, aah det var inte så jag tänkt. Och en massa snacks överallt, var är proteinet??
Så visade det sig att det var en hemlig bröllopsfest jag hade hamnat på. Hoppsan. Då var det kanske inte bara att käka och gå hem. Åt som en kung, jag hade ju tränat hårt och jag skulle springa dagen efter.
Vill nog inte tala om hur mycket jag åt. Maten stod ut i magens alla hörn och jag hade en tajt klänning på mig. Grattis Camilla. Sedan finns det ju alltid nån som inte lyssnar på det där örat. Jag säger att jag inte ska dricka så mycket, drack mitt vinglas över lååång tid och mycket vatten emellan. Jag vet, svårt att inte dricka alls, jag har jättesvårt att "tacka nej." Help me! Denna person fyller på och fyller på. Jag tänkte inte dricka mer men när man sitter i en konversation så sträcker man sig automatiskt efter glaset. Jag gör så iaf. Men jag lämnade faktiskt nästan ett helt glas när jag gick. Seger.
Ville gå hem redan kl 19 men kom iväg till slut klockan 22. Då kände jag att jag hade gott samvete åt de flesta håll.
Men i dag då! Jo, vaknade utan huvudvärk men trött. Lite stel i kroppen men ändå rätt ok. Sov en timme extra och då blir det ju lite bråttom när man väl måste. Magen var i uppror! Jag hade löparmage innan jag ens börjat. Nu skulle maten komma ut eller ja nåt sånt yes. Joråsåatt. Sista gången jag gick på toaletten var vid startområdet. Ni fattar att jag undrar hur det ska gå då.
Men annars..ja inte kul att sätta på sig linne heller när magen är sådär uppsvullen. Behån stramade och pulsbandet höll på att spricka. Eller tja.
Jag sprang alldeles för långsamt första biten. La mig bekvämt bakom en tjej och dels är det ju lite svårt att springa om när man är på en smal stig i skogen, massa stenar och rötter och snår runtomkring. Men till slut kom jag på att fan jag har mer spring i benen än det här och då sprang jag om vid tillfälle. Tyckte att den där orken och kraften kom och gick. Inga kroppsliga defekter direkt måste jag säga trots att jag valt brottsskorna från Lidingö Ultra. Jo men vet ni. För första gången fick jag skavsår under armarna. Antagligen har jag klarat mig förr tack vare linnen som går högre upp i armhålan typ men inte i dag. Det sved som 100 pissmyror. Men det var bara att bita ihop. Svider massor fortfarande..
La mig bakom en annan tjej. En muskulös men smal tjej. Sprang länge bakom henne, hon hade bra tempo. Men sen efter en vätskekontroll vände hon sig bara om och sa att jag skulle springa före. Eh, jag tyckte inte jag sprang bättre än hon men vad skulle jag göra. Bara att öka takten lite då och mig veterligen sprang hon heller aldrig om mig senare.
Jag stötte i fötterna ovanligt mycket, kanske för att jag inte sprungit alls i skogen sen förra sommaren. Det gjorde ont, buhu. Alla rötter, stenar och gropar som finns men också dem som gör att trail rockar.
Ja sen var det ju sista kilometern. Jag kände mig rätt slut faktiskt. Jag som alltid ökat tempot sista kilometern på andra lopp - ja iof det kanske var sista 200 m jag på riktigt kroknade. Sprang förvisso om en snubbe som sprungit om mig i slutet men han lyckades springa om mig på upploppet. Jag hade inga krafter att svara men sprang ändå om en annan snubbe iaf.
Mitt glykoslager var nog slut, all tårta och västerbottenpaj till trots ;)
Kul var det iaf. Faktiskt. Jag har som sagt inte fått till träningen i vår och det finns de som föraktar oss som springer lopp som träning. Men det är uppenbarligen det som funkar för mig just nu och då är det bättre än ingenting alls!
Ingen koll på "vad" jag sprang på men det är inte så viktigt och inte heller så jämförbart. Jag tränade som sagt rätt tufft i går och sprinterna satte sig i lår och rumpa kan jag tala om.
Men sammanfattningsvis så är jag nöjd med att magen (!) skötte sig, fötterna skötte sig under tiden, nu gör högerfoten ont och har lila naglar förstås - att jag höll ihop och ändå hade så bra energi (det var rätt mkt upp och ned - hammarbybacken 1, 5 gång t ex). Tyckte dock att brösten skumpade mkt i dag och käringhänget under armarna som friktionerade sig, aj aj. Men färg har jag fått trots egentligen ingen sol vad jag minns och på nåt sätt är jag säkert ändå starkare i dag än i går. Heja mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar