Det är lite knäckande att umgås med personer som är högpresterande, iaf vad gäller träning. Jag tycker ofta att jag kan landa i min vetskap om att jag är hyfsat smart, jag duger på köttmarknaden, jag är en helt ok mamma osv oavsett hur omständigheter och förutsättningar ser ut i livet just då och nu.
Vad gäller träning och prestation så har jag aldrig påstått eller ens haft grund att ta på mig rollen som någon jättevältränad människa och då i förlängningen bra på att leverera.
Fast man kan ju vara bra på att leverera efter sin förmåga. Och det är jag väl. Jag är en streber även om jag är dålig på att ta ut mig, ge allt. Det får inte göra för ont, pulsen ska inte vara för hög osv.
Men jag har ju förstått att bilden av mig är att jag är så "himla bra", så "himla tränad" och att hur många gånger jag än säger att jag inte har tränat på länge så tror ingen på mig. En del anser att jag ropat vargen kommer för många gånger. Jag kan ärligt säga att jag har aldrig försökt mörka utan antagligen är det väl så att även när jag varit i bättre form så har väl inte jag tyckt det, man jämför sig väl alltid med de som är lite mer och bättre? Nu har de människorna gått om mig, med råge och blir väldigt förvånande när jag då inte alls svarar upp.
Jag är inte i bra form, med helvetesåret bakom mig - jag är jätteglad om nån drar med mig på träning osv då motivationen fortfarande sviktar, framförallt målsättning och det där extra goet. Och jag tycker det är jättejobbigt att bli jämförd - räkna inte med mig just nu!
Det är lite beklämmande när mina fina kompisar tror att jag ska kunna leverera bättre, sorry I m not better than this. Men det är lite moment 22 då jag ändå vill bli uppdragen, att nån vill träna och tävla med mig. Att mina vänner tror att jag kommer igen är det viktigaste!
Men det är många som inte ger andra den chansen eller har det förtroendet. Jag har sett det och jag är inte förvånad. Och jag räknar inte med det.
Hur som, förra veckan körde jag igång träningshösten efter 1,5 månad mer eller mindre stillastående -med två gruppträningsklasser som båda gav mig bra med träningsvärk (hejsan hoppsan verkligheten talar) vilket gjorde mig lite stel inför helgens utmaning; Å till å.
Återkommer om den, kom på att jag inte har tid att sitta här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar