Tittar på filmen The fighter, den fångade mig inte från början men så kom det en twist, ett avgörande som gjorde att jag fastnade. Hela filmen handlar egentligen om La famiglia, familjethings alltså. Hur starka familjeband kan vara trots att de är destruktiva och nedbrytande.
Jag tror alldeles bestämt att det är svårt att förstå hur mycket familjen betyder förrän det prövas. Man tar lätt varandra för givet.
"Familjen betyder allt" skrev jag till mamma tidigare i kväll. Kan verka ironiskt då det i dag är 8 veckor sedan Skithelvetet hände. Men vi har alltid varit nära, värnat om varandra, funnits till för varandra. Och det tröstar mig faktiskt - vi behöver inte gå och älta några familjethings om att vi borde ha setts mer, pratat mer osv. Det är bara en enda fucking sorg att vi inte fick fortsätta den vägen.
Filmen berör mig på många plan märker jag nu. Men jag ska inte analysera det här, ska koncentrera mig på att se den i stället och kanske skrivarläxan jag har. Jag har jättesvårt att komma igång men då har jag också haft två riktigt tuffa energifattiga dagar.
Jag älskar min syrra för att hon varit till Thomas i dag, för mig också. Och jag älskar mina föräldrar för att de är så fina och stolta människor.
Jag älskar Thomas, ja mina barn också förstås om jag nu ska börja rada upp här - och jag älskar egentligen alla människor som är sanna.
Be true.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar