Vet ni att det finns 24 olika hamsterarter i världen? Nu vet ni, jag tittar på Animal Planet med min son som i dag är för sänkt för att gå till skolan. Det är dock bara 3 husdjursarter.
Det ger mig verklig tillfredsställelse att träna andra. I alla fall så länge de är nöjda och går därifrån med ett leende. I går var det 6 hugade som underkastade sig mina test och på det ett Tabata-pass.
Efter det var det bara att ställa om fokus till Melines kalas. Hon är verkligen pretonårig där allt räknas, allt betyder något och allt måste bara bli lyckat. Finns inget alternativ. Jag och Katarina, Melines bästa kompis mamma konstaterade att alla tjejer i klassen är mer damer än vad vi är. Det var smink, lösnaglar, läppglans och snyggaste stassen (jepp de är bara 9 år).
Roligt ändå att många kom och snackade med oss vid "baren". Roligast när vi fick frågan om vi "kommer börja snusa när vi blir stora".
Ja visst har det gått till överstyr med kalas också numer, något som är på debatt-tapeten denna vecka. Jag bjöd ju på både snacks, fruktbitar (!), choklad när de kom, tacos till mat, glasstårta samt godis..hm det är ju rätt mycket. Nej jag kände mig inte "tvungen" inte från nåt ev tryck utifrån iaf, mer i så fall av att jag vill göra Meline nöjd.
Tacksam över att Katarina hållit mig sällskap och hjälpte mig att röja det värsta så städade jag sedan noggrant innan jag gick hem. Då ringde min faster. Hon pratade en sväng med Meline sedan ville hon prata med mig. Min faster, släktens överhuvud kan man säga. På gott och ont som det alltid är. Hon berättar att hon inte orkat ringa förrän nu, och frånsett allt annat vi pratade om även om det nu bara handlade om en enda sak så är det just det faktum att hon inte orkat prata med mig förrän nu som var så talande för hela grejen. Hon, den ansedd som "starkaste" i släkten, som alla är vana ringer runt så fort det händer något och så vidare. Visst hon är inte purung, rättare sagt 79 år snart men ändå väldigt still going strong.
Återigen så bröt jag bara ihop och resten av kvällen blev bara transportsträcka. Tycker så fullständigt synd om mig själv. Men jag vet ju att Thomas är lika ledsen för att han utsätter oss och mig för det här. Det är så grymt bara. Och verkligen baksidan med att vara ett tvillingsyskon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar