Att umgås med ett ex som man verkligen inte tycker om. Som man inte kan förstå att man tyckt om. Där man ifrågasätter sitt eget omdöme. Och mår illa både fysiskt som mentalt att vara i närheten av. Som drar energi ifrån dig.
Det är en bedrift.
Men har man barn ihop så måste man sägs det.
Frågan är om man verkligen gör det för barnens skull som det heter. De måste ju se, känna och förstå oavsett vad jag säger eller inte. Barn är smarta, mina barn inget undantag.
Men jag kommer inte undan. Fast jag har blivit bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar