Välkommen!

NYSTART!

tisdag, maj 14

Fail på trail.

Kom iväg och tränade traillöpning med TNT i kväll. Enbart för att en god vän messade mig på morgonen. Och en ytterligare senare på em. Se där vad det kan betyda mycket för oss som har lite sämre förmåga att komma iväg på egen hand.

Inte nog med det, två andra vänner fick mig att välja den tuffa gruppen. Hur tänkte jag? Jag tror möjligen att jag hade haft bättre förutsättningar om jag hade ätit bättre men vad tror ni om att endast få i sig yoghurt, nötter och bär till lunch, få i sig några skivor ost innan man besöker ungarnas Vårsalong (mkt fint de sjöng och visst roligt att titta på deras jobb i deras klassrum). Hem och laga mat, få i sig lax och potatis 45 min innan träning. Inte så lyckat för mig iaf. Eller så har det inte alls med det att göra.

Den förhållandevis snabba transportlöpningen utan uppvärmning (det är ju lite konstig med sån rivstart) klarade jag men mentalt fixade jag inte när ledaren berättade hur vi skulle springa en slinga obanat i skogen. Vi sprang den som en checkrunda först och det hette att det var "lugnt" tempo - bara då insikten att jag "skulle vara sist och inte hitta slingan" gjorde att jag bangade. Jag tog en kortare slinga tillsammans med en annan tjej som iaf kunde skylla på att hon hade en nyligen stukad fot. Fine. Jag kände mig tung och dålig. Sämst. Tung. Sämst. Men fötterna kändes ok! ;)
Så körde vi lite backintervaller.
Jag tog inte ut mig som de andra som stönade om mjölksyra och kräkkänslor.

Då är vi där igen. Camilla som inte vågar, Camilla som inte tar ut sig, Camilla som inte fixar att vara sämst. Camilla som inte fixar att vara tjej. Camilla som inte testar och låter det bära eller brista. Tänk om jag hade fixat det? Det får jag inte veta nu.

Camilla som inte accepterar att hon faktiskt inte är så tränad som förut när hon platsade i "tuffa" grupper och inte var sämst. Camilla som borde inse att om man tränar orkar man mer och platsar bättre. Camilla som däckar mentalt när en viss person börjar ropa att jag smygtränat då, i början när jag springer på bra. Men är så rädd att ta slut inför alla andra så hon fegar ur under passet. Nä.

När vi springer hem är jag nog den som fått minst för tiden. Det suger. Skärpning i huvudet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar