Jag googlade faktiskt på det, för att se om det finns någon forskning om det. Haha. Men det enda jag gjorde vara att komma till ett gammalt blogginlägg om just saker man stör sig på. Jag fick mig en mycket rolig stund.
Att folk smaskar var väldigt återkommande, en del där det också knäpper i käken, när folk käkar äpplen och bananer och tuggar tuggummi med öppen mun. Och jepp just smaskande har jag själv supersvårt för. Tyvärr för det är ju synd om dem som så att säga äter högt, kanske till och med med munnen stängd men ändå låter så mycket.
Jag har ärligt talat svårt för dem som till och med andas högt. Jisus sa jag det där högt nu? Alltså så svårt att jag inte vill vistas i samma rum ens.
Hår på ryggen är en annan grej.
Andra saker jag retar mig på är ohyfs. Det har ni säkert läst om tidigare men just så basala grejer som att se sig om innan man slänger igen en dörr, hålla upp en dörr, inte tränga sig förbi utan ett "ursäkta" osv.
Jag stör mig på folk som inte svarar på mejl eller sms - förutom när det är något som intresserar dem själva så att säga.
Ovårdade fötter. Avskavt nagellack.
En av mina bästisar i grundskolan satt alltid och vickade, vred runt, tänjde på sina tår när hon satt och tittade på tv eller liknande. Så himla störande! ;)
Min xman när han sörplar sitt överheta kaffe. Så jävla osexigt.
Folk som är glupska, äter för mycket och inte fattar när de bör backa, hejda sig, uppföra sig. Fattar inte folk sånt? Har det med uppfostran eller ointelligens att göra?
Folk som alltid utgår ifrån sig själva. Väx upp! Giriga människor, så oattraktivt.
Ok, nu ska jag nog stoppa. Förlåt förlåt mig alla ni som kanske smaskar omedvetet, räcker ut tungan innan ni äter - jag fattar att ni inte kan rå för det, berätta för mig nästa gång vi ses hur det känns? Kan ni kontrollera tungan eller åker den bara ut som en reptils liksom?
några roliga utklipp (känner ni igen er?) :
* När någon smaskar. Umgicks tidigare med en person som alltid tuggade (smaskade!) tuggummi med öppen mun som om hon ville visa vilken färg det var på skiten. Jag kunde inte höra vad hon sa när hon tuggade för jag hörade bara smaskandet och fick koncentrera mig för att inte bara skrika rakt ut "MEN HÅLL MUNNEN STÄNGD FÖR HELVETE!" Vi umgås inte längre. Inte på grund av det men FAN vad skönt det är att slippa det beteendet!
En sak jag stör mig på EXTREMT mycket är när folk paxar platser på lunchrestauranger innan de ens stått i kön och beställt mat. Liksom: "Oj vad mycket folk. Du Britt-Inger, kan du skynda dig att gå och lägga din scarf vid det där (enda) lediga bordet så att vi får sitta tillsammans när vi väl fått vår mat om 15 minuter". Typ...
Armbågar som är så torra att de ser ut som gråa murklor är bland det vidrigaste jag vet. Sedan vill jag ge en hård spark på smalbenet på alla de idioter som tränger sig på spårvagnen medan folk (läs jag) fortfarande försöker ta sig (mig) ut.
- Folk som bara stirrar på en, länge, utan vilja något. Som igår när jag åkte tåg, visst vi pratar svenska på ett amerikanskt tåg men att sitta och råblänga gör mig så irriterad. Åh, eller folk som går för nära när man står på spårvagns-bushållplatsen och det finns massa utrymme runt omkring men så måste de ändå gå så nära en att de nästan nuddar vid en, what's up with that!? Eller på flyg och tåg och den framför fäller sätet UTAN att fråga innan! GRrrrrr! Har inga som helst problem med det om de bara kunde vända sig om först och fråga men de flesta bara vräker bak sätet. Då beter jag mig som en tonåring och sätter i knäna i sätet framför och rör på mig så mycket jag bara kan för att det ska bli så obekvämt för dem. Omoget, jag vet :) Åh, nästan värst, de som försöker gå PÅ spårvagnen innan alla gått av!!! Västtrafik hade en upplysningskampanj i början på 90-talet om hur man skulle bete sig på spårvagnarna, den behöver tas om! Hahaha, jag har hur mycket som helst att störa mig på! Och dubbelt så mycket om jag har pms!
människor som stannar direkt efter de gått genom en dörr eller nerför/uppför en trappa för att de ska stanna och diskutera vilket håll de ska så man snubblar på dem och får stå och vänta på deras seghet eftersom de har uppenbara problem med att stiga ett två steg åt sidan.
. När min pappa liksom gnuggar tårna mot varandra när han sitter och tittar på teve. Rafs, rafs, rafs, GAAAAH.
. Alla som håller på och pillar med fötterna.
. Smaskande (that's a given)
. Kärringen som satt mittemot mig på bussen häromdagen och vägrade ta bort sina fötter från under mitt säte. Först tänkte jag att hon nog hade stelopererat benen och försökte tycka lite synd om henne, men när hon började sparka på mig förstog jag att hon bara var mentalsjuk.
. En konsult från jobbet som enbart kör med sexistiska skämt.
. När folk inte kan förstå hur en diskmaskin fungerar dvs. bara låter sina grejer stå.
. När folk packar diskmaskiner på ett ologiskt sätt så man hade kunnat få plats med dubbelt så mycket.
. När folk skyller ifrån sig. VÄX UPP FÖRIHELVETE vill jag bara skrika rakt ut.
. När folk inte tar bort folien på smörpaket.
. När folk lämnar smörkniven på paketet i kylskåpet (gross!)
Oj, nu räcker det kanske?
När någon andas trögt genom näsan, behöver inte nödvändigtvis vissla eller liknande ljud - det räcker att det låter "TRÅNG PASSAGE" ordenligt högt.
När någon var 5 sekund drar in snoret i näsan för det håller på att läcka ut. Har då verkligen svårt att motstå frestelsen att vråla -Gå och snyt dig för helvete! Istället går jag och gör liknande hastiga indragningar genom näsan var 4 sekund. Fan vad jag är barnslig känner jag då men kan inte låta bli.
Jag hatar när folk käkar banan i närheten av mig. Jag känner ett stort behob av att sätta händerna för öronen och skrika.
Nåt annat fruktansvärt irriterande är när man går på en breeed trottoar och cyklister envisas med att plinga på ringklockan en miljard gånger. Herregud, måste jag gå längst intill väggen för att idioten ska komma förbi?
När det är lång lång kö till kassan nere på affären och folk likosm ställer sig i startgropen för att rusa fram tills nästa kassa eventuellt ska öppna. Gäller inte kösystemet även där? Borde inte de som står nästan längst fram och stått längst rimligtvis hamna först i den andra?
Kanske det värsta av allt är harklingar. Jag blir spyfärdig när nån går förbi och harklar upp nåt vidrigt slemmigt och spottar ut skiten. Huua!
För tillfället lider jag svårt av hur min egen sambo tuggar. Dels kan jag se alldeles för mycket av hans mat, dels smaskar han och så låter det "knäpp" i hans käke varje gång han öppnar munnen. Jag blir vidrigt aggressiv och måste fokusera stenhårt för att inte utveckla det till ett gräl. Sen ska vi inte tala om hur det låter när han dricker, gah!
- Folk som öppet petar sig i näsan (och/eller gräver sig djupt inne i örat med ett finger, gärna högerhanden som de sedan tar på saker med eller hälsar på någon med.. EEEWWW!).
Fast jag snart är 30 så stör jag mig på min mamma när hon:
*knarrar med stämbanden mellan meningarna när hon pratar.
*snusar stora snusar fast hon har en sådan liten överläpp att den står rakt ut.
*öppnar munnen då och då så att det låter, ett slags smaskande ljud.
*sträcker ut tungan innan hon tar en tugga.
*låter KLUNK KLUNK när hon dricker.
*låter gaffeln glida mellan tänderna när hon äter, så gnissel uppstår.
*tar väldigt lite mat för att hon bantar, men sedan sitter och plockar från serveringsfaten med händerna.
*När hon inte äter kolhydrater för att hon bantar, men ändå kan sätta i sig godis när det serveras. "Bara några stycken", men fortsätter i vanlig takt och försöker smygäta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar