Välkommen!

NYSTART!

måndag, oktober 15

Snaskar du i mitt liv?

Det har inte slagit mig förr men kanske är det så att några av er läser den här bloggen för att själva må bättre? Ni har chansen att slå era lovar om er själva och tänka vilken tur det inte är jag. Ni kanske till och med tänker och tycker en massa om vad som händer i mitt liv. Ni kan inte förståå hur jag fördärvar mig själv, att det är så stor sak, ni tycker det borde varit kirrat känslomässigt mer eller mindre för länge sedan.

Grattis, ni tillhör dem som inte förstår. Eller ska jag säga Grattis, ni är begåvade utan större känsloliv?

Ni tycker att jag är självömkande och negativ, kanske rent av ego och spekulativ. Jajjemän, Grattis, alla rätt ! Alltihopa på ett bräde, Precis så är det !

Min syrra har läst någonstans om folk som är less på att läsa bloggar och facebook där alla trutar med sina lyckliga liv.
Ibland ryter någon till och till och med media har skrivit om den sociala faran som social media innebär för dem som mår sämre. För dem som tror att alla andra har det så förbannat lyckligt, välstädat, välbärgat, massor med bästa vänner, bästa partnern och bästa sexet. För att inte tala om bästa barnen och bästa exxet.
Hur och när blev det så? Vem sätter normen?

Kanske var det bättre förr när vi var tvungna att prata med varann. Allt var mer basic och det vi inte visste mådde vi inte dåligt av. Framförallt så gick vi inte omkring och framhöll våra liv på det sättet.

Men lugn, nu finns ju jag här och bjuder på mitt deprimerande liv. Oj tänker ni, för fan nu får hon rycka upp sig !  Ok, fine, har du några tips? Jag finns här..
men..vill du verkligen det?

Jag är glad om jag ger er något i vilken form det än är. Och mår ni bättre av att läsa om min misär be my guest.
Läser ni och gottar er utan att skänka mig en medmänsklig tanke så beklagar jag er.
Ni som skrivit till mig och meddelat att "jag finns här för dig" och med det tycker ni har gjort det ni kunnat - Grattis, ni tog den enkla vägen.

Jag önskar ingen det som hänt mig och det jag genomgår men jag uppskattar oerhört er som funnits med från början och ni som kommit för att stanna. Ni gör skillnad.

Ni som har så himla lyckliga och framgångsrika liv utan större bekymmer, Grattis -
hoppas jag gett er några insikter om hur ni kan stödja dem ni håller av utan att det kostar er någonting egentligen men betyder så mycket för den drabbade.

Det är handling och inte ord som räknas. Always.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar