Det är både känsligt och jobbigt att välja bort. Men jag tror det är viktigt att våga. Jag har haft s k vänner som hängt med under många år men knappast tillfört något. När jag penetrerat relationer så kanske jag har tänkt att det inte finns något intellektuellt utbyte, vi gör ingenting förutom att fika kanske, jag används som energipåfyllning eller någon att känna sig mer lyckad inför. Alla vänner behöver inte tillföra intellektuellt i och för sig och jag vill gärna ge energi men jag tror ni fattar att det handlar om detaljer i det större hela.
Och det finns vissa som jag också kallar för vänner som jag kanske bara hinner ta en fika med då och då. Det är alltså inte svart eller vitt. Och det handlar ju till syvende och sist om att ha synergi i relationerna eller åtminstone att du är nöjd så som det är.
Vissa relationer kanske man inte ids göra något åt heller. De får vara och det kanske utvecklas eller rinner ut i sanden av sig självt - man gör inga aktiva val.
Jag ska inte påstå att höstens händelse påverkat direkt men möjligen indirekt. Visst är det så att i nöden prövas vännen, profilerna syns skarpare och kanske är jag mer benägen att värna om mig själv/visa självrespekt genom att välja. Och välja bort.
Jag vet att jag är naiv men jag tror verkligen på det genuina, äkta, den generösa sidan hos människan. Jag försöker leva så själv och jag vill omge mig med sådana också. Det finns ofta en orsak till att folk blir giriga, inte är ärliga, spelar en massa spel och låtsas, tror, vill vara någon annan, någon annanstans hela tiden och det är beklagligt. Men tyvärr inget jag står ut med i längden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar