Dagens lunch.

Jepp det saknas kolhydrater och jag väljer inte bort sådana men vi kom hem i går och jag har inte idats laga till något. Hungrig efter min shitty fm blev det mammas medskickade tjädergryta tillsammans med blandad sallad och nyttiga nötter såsom valnötter och mandlar. Magnesium, e-vitamin, b-vitamin, järn, kalium..

Alla fungerar vi olika vad gäller vad vi mår bra av att äta, bör äta, gillar att äta liksom olikheter kring  metabolism/förbränning, återhämtning och behov av träning osv.
Det har med genetiska förutsättningar, ålder, ev sjukdom och skadebild att göra. Inte minst våra allmänna livsvillkor och leverne.

Jag har bland annat min ämnesomsättningsproblematik eftersom jag bara har en halv sköldkörtel kvar. Det innebär att hormonet som styr metabolismen måste tillsättas som medicin. Det säger kanske sig självt att det är svårt att hitta rätt nivå. Framför allt märker jag det med en icke så bra fungerande mage. Jag har fortfarande inte kommit på hur jag ska göra för att den ska fungera bäst. Jag måste dock träna rätt mycket för att den ska fungera naturligt. Och då pratar vi om att jag måste träna så mycket så att jag äter så påtagligt mycket mer, då funkar magen oftast perfa !
Men även om jag är medveten om det och inte minst en bra anledning till att träna så är det inte alltid lätt att efterleva. När saker blir till tvång så tappar jag ofta sugen.
Men jag gillar ju normalt att träna så när det fungerar som bäst så fungerar det utan att jag tänker att jag faktiskt också tränar för att magen ska fungera.

Men om magen redan börjat trilska så hjälper inte träning. Och om jag då ska försöka via kost och medicin så är inget logiskt. Om jag försöker med mer fibrer så kan det fungera för att nästa gång inte fungera alls vilket leder till uppblåst mage och riktig elak förstoppning. Samma sak med allehanda utskrivna pulver etc som ska sätta igång magen. Det tar ofta tre dagar innan det kommer igång och innan dess låter magen..en hel del, blir uppkörd, svullen, ont osv så det är inget roligt alternativ. Jag har tagit glutentest och det visar ingenting men har förstått att man kan vara överkänslig för spannmål generellt och då pratar vi om att inte ens kunna äta glutenfria alternativ. Men jag har inte testat att avstå på riktigt ännu, om jag någonsin gör det.

Jag har märkt att min hud varit väldigt mjuk och fin under jul trots kyla, torr luft både inne och ute och jag tror huden har en del med matintaget att göra. Jag pratar företrädesvis om själva kroppen och inte ansiktet. Där märker jag sällan skillnad, jag får mensfinnar varje månad så det där med att det bara skulle finnas i tonåren är helt båg.
Det enda jag kan komma på är att jag ätit förhållandevis lite mjölkprodukter under jul? Så det där med att experimentera lite för att komma fram till vad som passar just en själv är nog en förutsättning vad man än ska göra.

Vi får väl se, jag har ingen aning om var denna blogg tar vägen - det verkar som om det poppar fram lite vad som, vartefter livet bjuder ..
och jag vet inte om det är intressant att veta vad jag äter hur jag tränar tänker och lever men jag vet en sak och det är att ju fler tips vinklar insikter tankar man får och lånar från andra så har man större chans att nå fram till det där alldeles egna som är så viktigt. Och viktigast.

Jag tänker inte att det är bäst att förtränga min sorg men däremot så märkte jag nu i julas framför allt att träning är bättre forum att rasa ut i än att tröstäta till exempel. Eller att ligga för mycket i fosterställning och känna vanmakt. Det säger sig själv. Tycka synd om mig och min familj, Thomas och Thomas familj och i förlängningen alla andra som drabbats av denna förlust - ja det gör jag och det skäms jag inte för! Men jag förstår ju att jag helst inte ska lägga mig ned och lägga av.

Sammanfattningsvis så ska jag försöka skriva om hur jag ska försöka leva framöver vad gäller mat och träning - förhoppningsvis inspirerar jag några av er på något sätt och på köpet kommer jag själv på rätt köl igen vad gäller den biten i alla fall. Men minns att jag inte har svaren på bästa resultat utan det är det jag ska försöka ta reda på. Och allt jag gör passar ju inte alla, konstigt vore det.

Man måste ha i åtanke på hur ens liv ser ut också i övrigt. Och utifrån egna förutsättningar vara medveten om att andra kanske har bättre förutsättningar så måste man vara snäll och rättvis mot sig själv. Det innebär inte att man ska skylla ifrån sig titt som tätt att det inte finns tid men det är faktiskt så att livet så ofta kommer emellan. Var glad att du har ett liv säger jag då. Att träningen uteblir och att du äter för mycket här och där, so what? Kanske viktigare att du finns till för din familj, månar om vänner eller sover lite extra någon gång?